Det blev fokus på mattan

-Mamma, de andra retade mig för min matta!

Jäkla skit tänkte jag för mig själv (eller ännu värre ord rättare sagt).

Lilla Prinsessan hade sett fram emot yogan sååååå mycket. Det var sånt prat om positioner, kläder och mattor hit och dit så det var skönt när yogadagen äntligen kom.
Men så blir hon retad.

Hennes matta som hon hade med sig, min träningsmatta, var för tjock?! tyckte de andra barnen.
- Ja, det är en träningsmatta, den skall ju vara mjuk att vara på, det skall inte göra ont när man är på den.

- Ja, men de tyckte den var för tjock.
- Tyckte du att den var bra?

- Ja, den var jättebra.
-Var det någon som inte hade en matta?

- Ja, det var det.

-Men du hade iallafall en matta?

- Ja.
-Som du tyckte var jättebra.
- Ja, de andras var för tunna.

- Så du var nöjd med din matta?

Blinkblink till Lilla Prinsessan som fattade hinten och drog på stora leendet.
Själva yogan blev inte ens något samtalsämne utan det var bara prat om mattorna som barnen hade.

Helt fel fokus i mina ögon. Skit i mattorna, hur var yogan?
Va sjutton skall de reta varandra för om allt möjligt hela tiden?

Lilla Prinsessan är känslig med kompisarna. Vill inte sticka ut eller vara annorlunda.
Och det blir ju så fel för det är ju just det vi är allihopa, annorlunda, egna.

När vi pratar om saker och ting som händer och kommenteras på skolan så är hon så förståndig.
Till en början är hon ofta ledsen och negativ men när vi samtalat en stund och jag gett henne lite olika infallsvinklar så tänker hon efter och reflekterar och det slutar ofta med att hon ler och verkar känna sig självsäker och stark.
Hoppas hon har möjlighet att fortsätta själv att se saker på lite olika sätt och "hjälpa" sig själv för det är banne mig inte lätt alla gånger.

See Ya!!!