Att man kan bli så glad

Min stora prinsessa tar tabletter dagligen för sin allergi.
Jättekäcka tabletter som man kan tugga på.

Efter hennes senaste problem så fick hon ytterligare en tablett att peta i sig under en kortare period.
Denna nya tablett får inte tuggas och skall helst inte delas.
I nödigaste nöd får den lösas upp i vatten.
Tyvärr är prinsessan lika hopplös som sin mamma på att svälja tabletter.
Det går bara inte.
Jag har alltid haft svårt med att svälja tabletter.
Som barn var det betydligt värre.
Nuförtiden så vet jag ju att det går och att jag kan.
(Tur att jag slipper tabletter så ofta. Försöker undvika dem i största möjliga mån.)

Jag försöker dock peppa och stötta stora prinsessan och vi försöker och försöker.
Ett av de sämre tablettsväljarminnena är när hon en kväll skulle svälja en halv alvedon
(ja halv, för att den flytande var slut - det måste ju gå att svälja en halv)
 Efter att ha pressat i henne 6dl vatten och den stackars halvan till slut självlöst sig i munnen gick det bra.
Det gick värre med prinsessan som under natten kissade ner sig efter allt vatten jag tvingade i henne.

Nu delar vi alvedonen i 4 bitar minst men helst tar vi flytande.

Men...

Igår, så hände det.
Efter 4 dagars upplösande i vatten.
- Mamma får jag testa svälja den hel?

-You go girl!

TADAM
...på första försöket....
Lyckan i ögonen och i hela prinsessans uppenbarelse efter att ha svalt en tablett hel
var helt fenomenal.
Hon sken som en sol.

Mammas stora prinsessa!

See Ya!!!