Äsch, jag har ju bra kläder!?

Min och MrPs konversation i bilen hem från jobbet.

- Jag tänkte ta en löptur när vi kommer hem.

- Ska du verkligen det, i det här vädret?

- Så farligt är det väl inte, duggregnar lite bara ju. Och så måste jag ut, jag måste sluta hitta på ursäkter för att slippa. Dåligt väder finns väl inte, jag har ju bra kläder.

Hem, på med löparkläderna och ut.

Fy trasor vilket väder det var.

Mitt lilla duggregn hade fövandlats till något helt annat (eller så hade jag helt fel från början).
Egons lillebror var på besök och satte fart på regndropparna som haglade som småspik i ansiktet på mig.
Fick pressa mig fram genom vinden med nedvriden kropp för att värja mig mot både vind och småspik.

Inte bästa tillfället att ge sig ut på en tur?

Kanske inte valde bästa löparvägen heller.
Utmed havet?!

Det har nog aldrig hänt att jag vänt hem igen efter att jag gett mig ut.
Nu var det nära...väldigt nära.

Men jag harvade mig runt där i ovädret.

Ganska himla jättenöjd när jag kom hem.
Dyblöt och vindpinad.

- Ojdå, kanske inte bästa löpvädret, sa MrP.
- Hmpf, sa jag.

För att plocka fram något positivt med turen (förutom att jag kom hem levande) så ser jag nu fram emot nästa löptur:-) som antagligen kommer framstå som en sagolik tur jämfört med föregående.

See Ya!!!