Då en av helgens dagar bjöd på fantastisk väder så fick vi bockat av en del på "att-göra-listan".
MrPs stora grej var däckbyte på våra bilar.
Hela familjen var engagerad i bytet och som alltid är det skönt att ha det gjort.
Att det detta året blev gjort före första riktiga "halkvädret", det var en ren bonus.
Hela familjen var engagerad i bytet och som alltid är det skönt att ha det gjort.
Att det detta året blev gjort före första riktiga "halkvädret", det var en ren bonus.
Jag fick smällt upp JKs nya tält som vi länge pratat om att testa innan vi kör skarpt läge.
Snabbt upp - jättenöjd - snabbt ner.
Klart.
Det kommer att bli grymt.
Rosorna knoppar igen.
Det är ju helt fel.
De stackars knopparna kommer ju förfrysa inon kort.
Hur skall det gå till våren när det är dags på riktigt?
Snabbt upp - jättenöjd - snabbt ner.
Klart.
Det kommer att bli grymt.
Rosorna knoppar igen.
Det är ju helt fel.
De stackars knopparna kommer ju förfrysa inon kort.
Hur skall det gå till våren när det är dags på riktigt?
Jag och prinsessorna binder varje år en dörrkrans till advent.
Oftast är det snorkallt och vi går tillsammans till skogen för hämta material och för att binda kransen.
Det brukar vara jag som gör allt för prinsessorna brukar glömma av varför vi gått till skogen. De tycker såklart det är roligare att klättra i träd och leka än att hjälpa mig med dörrkransen.
Jag brukar få stå i skogen på en egen plätt med bindningen av min dörrkrans och varje år är jag vansinnig för att det är så kallt. Fingrarna är alltid värst. Jag tänkter varje år att nästa år så köper jag en kransjä-el.
I år blev det annorlunda.
I perfekt väder (egentligen alldeles för varmt) begav jag mig (helt själv) till skogen och samlade på mig granris. Jag gick hem och band min krans i trädgården.
Nu hänger den där vid entren.
Oftast är det snorkallt och vi går tillsammans till skogen för hämta material och för att binda kransen.
Det brukar vara jag som gör allt för prinsessorna brukar glömma av varför vi gått till skogen. De tycker såklart det är roligare att klättra i träd och leka än att hjälpa mig med dörrkransen.
Jag brukar få stå i skogen på en egen plätt med bindningen av min dörrkrans och varje år är jag vansinnig för att det är så kallt. Fingrarna är alltid värst. Jag tänkter varje år att nästa år så köper jag en kransjä-el.
I år blev det annorlunda.
I perfekt väder (egentligen alldeles för varmt) begav jag mig (helt själv) till skogen och samlade på mig granris. Jag gick hem och band min krans i trädgården.
Nu hänger den där vid entren.
Lite lagom spretig.
Skall pimpa den lite till en annan dag.
Vågar inte kräma på för mycket jul ännu.
Men snart så.
Skall pimpa den lite till en annan dag.
Vågar inte kräma på för mycket jul ännu.
Men snart så.
Vi fick spontanbesök av Farbror P o Tant B.
Grillen åkte fram och lunch och kaffe intogs i uterummet.
Har aldrig ätit där så här sent på året tidigare.
En kopp kaffe lite snabbt men inte en långsittning som det här var.
Ännu en gång kände jag att uterummet är bästa rummet i vårt hus.
Kanske borde vi varit nöjda med aktiviteter där men icke.
Jag hann med att klämma in en löparrunda.
Köra några maskiner tvätt.
Dammsuga lite.
Jobba lite.
Och ändå titta på TV innan jag stöp i säng.
Och ändå titta på TV innan jag stöp i säng.
What a day!
See Ya!!!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar